Kattjeveln

Upp tidigt och göra sig klar för lunch med mamma, som precis kommit hem från Gran Canaria. Lite piggare & en aning brunare
Vi testade restaurang Andaman och det var faktiskt helt okej, inte det bästa jag ätit, men säg vilken buffe som är det, förutom Thai house i skövde ! NOm nom..
Det var riktigt skönt att få träffa henne äntligen, en hel vecka utan min mamma <3   x3

Ikväll så är det dags att fylla i uppsägningen för lägenheten, försöka få ner allt i flyttlådor/kassar. Så hoppas jag hinner med innan ja sticker.
Note to self; köp stort hänglås.

Imorgon blir de klippning och få ordning på mina ögonbryn förhoppningsvis. Lite färg & plock så kanske man blir vacker.
Framsteg med ricinoljan med har jag märkt, mitt hår har blivit tjockare och växt någon/några centimeter på bara 2-3v, success!
Fick även hem beställningen idag från www.bodystore.com, köpte en massa ricinolja. 500ml för 89:- +frakt Billigt, jämfört med apoteket.

Dags att kila , ohoj!

Sedärja, nu är min första, enda och sista blogg redo för lite nya spännande och ointressanta uppdateringar. Mest för att hålla familj & vänner uppdaterade under tiden jag är i Maderia och jobbar(awesome),

och även kunna beklaga mig lite sådär patetiskt som man annars använder Nylleboken till. Skönt!

Genom jobbet jag idag har på PEC Sweden i Mariestad så fick jag tjänsten på Madeira,
där kommer jag jobba med precis samma som jag gör idag, att sälja in bokklubbar inom Bonniers. Sweet!
Jag kommer få ett rum i en lägenhet som jag delar med 2-3st andra, med betald hyra!
Håller bara tummarna nu för att jag kommer överens med mina arbetskamrater, eller att de är okej.

Avresedatum är satt till den 10 februari 2012,
men de är dock de enda jag har fått reda på.

Ska tydligen få prata med Simon, platschef på PEC imorgon om vad som behövs och mer detaljer mm.
Kommer dock gå i taket av stress om jag måste skaffa visum och så,
bara hoppas på att jag har turen på min sida framöver.

Nog med bekymmer idag, då jag praktiskt taget hotade min pappa med assistent
och i värsta fall; stödboende, om han inte ryckte upp sig,
känslolöst kan man tycka, men jag såg ingen annan utväg.
Även funderat lite på om jag själv skulle klara av att arbeta som personlig assistent
åt honom tills(om) han blir bättre, men är riktigt skeptiskt till att mitt psyke skulle klara av det.
Jag tänkte i vilket fall som helst ringa till kommunen och höra mig för, även om han inte vill.

Jag menar när jag berättade om jobbet på Madeira, lyckligt,
så säger han; -Men vem ska ta hand om mig då? (din satans lilla omogna snooorunge tänkte jag, istället för att bli sårad.)

Peace, Cat